Sydsvenskan

Hon vill locka tjejer att ta plats i musikbranschen

Hon vill locka tjejer att ta plats i musikbranschen

Pepp-syster och mentor. Så titulerar sig artisten Irya Gmeyner när hon drar igång Gipomusic på Mejeriet i Lund som ska locka fler kvinnor till musikbranschen. Under hösten hjälper hon ett tiotal unga tjejer att producera sin egen låt.

 Publicerad 23 augusti 2014 05.30 · Uppdaterad 24 augusti 2014 22.50

TEXT: KAJSA-STINA KALIN

Väggarna i Irya Gmeyners studio på Mejeriet är svartmålade och den sammetslena soffan som träffas av ljuset från en takspot lyser blodröd. På golvet bildar mattor med orientaliska mönster färggranna öar mellan kablar som knyter samman gitarrer, orglar, trumset, mickbås, högtalare, kompressorer och annan studioutrustning.

Det är här tjejerna som väljs ut att delta i projektet Gipomusic, som står för ”girl power music”, kommer att mötas några gånger i veckan för att ha låtskrivarverkstad och sångcoachning.

– Vi riktar oss till tjejer som har ett intresse för musik men som inte vet hur de ska ta första steget. Processen att bli artist kan man lätt bli vilsen i för man bedöms från olika håll hela tiden. Projektet handlar om att hitta vad man själv vill uttrycka och förmedla med sin röst och sina texter istället för att härma någon annan, säger Irya Gmeyner och fortsätter:

– På det viset är vi motsatsen till Idol, det går inte ut på att bli stylad eller att sjunga coverlåtar utan att sjunga originallåtar och utveckla och förstärka den man är.

Skälet till att hon riktar sig enbart till tjejer är att musikbranschen fortfarande till stora delar domineras av män. Hon möttes som ung kvinnlig musikproducent i mitten av 1990-talet ofta av en ”lilla gumman”-attityd.

– Jag skrev min musik själv och började tidigt med att producera själv och det var ganska ovanligt då.

Även om branschen har blivit mer jämställd under hennes tjugoåriga karriär ser hon fortfarande ett behov av att lyfta tjejer.

– Jag hör fortfarande från många av mina bandmedlemmar att de blir bemötta som om de inte har koll och inte vet vad de håller på med.

– Många unga tjejer håller på med musik men de sitter kanske mest på kammaren och plinkar och så fort de kommer i sammanhang med killar så är det lätt att de hamnar i skymundan. Killar har generellt sätt lättare för att höras och ta plats och spelar oftare i band, vilket andra satsningar som Popkollo riktar sig mer mot. Detta projekt vill jag se som ett komplement till Popkollo och andra musikprojekt riktade mot tjejer.

Tonåringen Irya Gmeyner hade själv gärna funnits i det sammanhang som Gipomusic försöker skapa. Projektet startade hon och musikern Povel Olsson i Botkyrka förra hösten och de tio tjejer som deltog då har sedan dess gett ut en gemensam skiva och uppträtt tillsammans i olika sammanhang.

Även om Botkyrkaprojektet är avslutat fortsätter Irya Gmeyner att bistå med kontakter och hitta sammanhang där deltagarna kan uppträda.

– Jag kommer ihåg hur jag själv slet när jag var ung och hur svårt det var att ta sig fram. Mina tonår är på något vis väldigt närvarande, jag känner igen mig mycket i tjejerna.

Hennes egen uppväxt var utsatt. Föräldrarna var grönavågare som flyttade runt i husbil i England tills hon var fem år. Då immigrerade de till ett hus i Delsbo i Hälsingland. Pengar saknades ofta i familjen med fyra barn och i samhället blev de kallade kackarjävlar, fick grishuvuden i brevlådan och fönster krossade.

– Jag lärde mig tidigt att jag måste fixa saker själv och att jag inte kan lita på att någon annan fixar det åt mig. Sedan tror jag att känslan av att vara utanför gav mig en styrka att klara mig själv. Jag bestämde mig tidigt för att inte känna mig mobbad utan att vara stolt över att jag var annorlunda, säger Irya Gmeyner.

Hon lämnade Delsbo som 16-åring och har försörjt sig själv sedan dess. Inledningsvis spelade hon balalajka på gator i England men en muskelinflammation satte stopp för musicerandet och hon återvände till Sverige efter ett år och startade ett gymnasium i konst och vetenskap.

Bland grundarna av gymnasiet fanns även Tilde Björfors och några år senare drog de igång Skandinaviens första nycirkus, Cirkus Cirkör.

Sedan gick det fort. Samtidigt som Cirkus Cirkör slog igenom upptäcktes Irya Gmeyners första band, Urga, av en manager på Vattenfestivalen i Stockholm. Han bokade in dem på nittio spelningar med premiär på Hultsfredsfestivalen och därefter har turnétåget aldrig riktigt stannat för Irya Gmeyner.

Hon har skapat sin egen konststil och sina egna jobb eftersom det inte funnits något arbete som motsvarat vad hon ville göra. Friheten att göra det hon vill och ha sin själ med i arbetet är vad som driver henne. Men även om hon inte skulle byta artistlivet mot något annat rekommenderar hon det inte.

– Det är tufft. Framförallt om man skaffar familj och inte orkar leva med ovissheten att inte veta vad som ska hända om ett år. Man måste ha en extrem vilja och drivkraft för att orka fortsätta och kunna ta motgångar. Unga som vill bli artister för att bli kända tror jag är fel ute. Det kan ibland verka som att någon blev känd över en natt, men så fungerar det egentligen nästan aldrig. Det är mycket hårt jobb.

Projektet Gipomusic går inte nödvändigtvis ut på att skapa nya artister. Det handlar snarare om att stärka unga tjejers självkänsla och ge dem verktygen att skapa låttexter och en inblick i musikbranschen.

– Oavsett om du vill bli ingenjör eller brandman så tror jag att det är en bra grej att jobba med sitt självförtroende, att våga uttrycka sig och stå upp för den man är. Efter första omgången av Gipomusic i Botkyrka sa föräldrar och lärare att tjejerna hade utvecklats mycket på olika sätt. Någon hade bland annat utvecklat sin matte.

 

GIPOMUSIC

Projektet drivs av Irya Gmeyner och Povel Olsson och riktar sig mot tjejer mellan 15 och 20 år med musikintresse.

Första upplagan ägde rum i Botkyrka förra hösten och var ett samarbete mellan Musikhuset Lagret, Botkyrka kommun och Studiefrämjandet.

Uppstarten i Lund sker den 29 augusti med informationsträff på Mejeriet.

Är ett samarbete med Framtidens Lund, Com ung, Mejeriet och Studieförbundet vuxenskolan i Malmö och Lund.

Under hösten kommer 10-12 deltagare att skapa var sin låt. Irya Gmeyner och Povel Olsson skriver musiken och deltagarna skriver text och står för sången.

5 november äger en releasefest och konsert rum för det gemensamma albumet på Mejeriets stora scen.

 

FAKTA

1. Låttext jag är mest nöjd med: ”På senaste skivan är det ”I didn’t want to know”. Den handlar om att vara nära en person som är missbrukare av något slag. Man vet men vill inte se det, om och om igen hoppas man att allt ska bli bra, men innerst inne vet man att man måste lämna varandra för att gå vidare.”

2. Kännetecknar en rolig text: ”När man får till en mening som inte är vanlig. Bob Hund är experter på att skriva så att man förstår vad de menar men tänker att så där säger man det inte.”

3. Bok du gillar språket i: ”Jag gillar hur New York-författaren Jonathan Franzen skriver. Han vänder och vrider på verkligheten på ett sätt så att man inte vet var man är någonstans.”

4. Favoritord: ”Inget jag har tänkt på.”

5. Känsla som inte går att beskriva med ord: “Stark kärlek är svår att förmedla. Många ord är så utnötta och använda att det lätt blir platt fall om man inte verkligen menar det och fyller orden med övertygelse.”

IRYA GMEYNER
Aktuell med: Den skånska omgången av Gipomusic, ett musikprojekt som vänder sig till tjejer mellan 15 och 20 år i Skåne.

Bor: I lägenheter i Lund och Stockholm men byter snart Lund mot Malmö.

Familj: Särbon Pange Öberg och hans tre barn, Alice, Arvid och Sixten.

Karriär: Har varit med och startat ett gymnasium med inriktning på konst och vetenskap i Stockholm, nycirkusen Cirkus Cirkör och bandet Urga. I mitten av 2000-talet grundade hon Irya’s Playground med Pange Öberg.